Papptak och tätskikt

Var tätheten avgörs

Så läggs tätskiktet

Underlaget ska vara torrt, fast och fritt från utstickande spik innan första våden rullas ut. På råspont läggs normalt ett underlagslager som spikas eller skruvas, och ovanpå det svetsas ytlagret med gasolbrännare så att skarvarna smälter samman till en sammanhängande yta. Två lager är standard på tak där vatten blir stående; ett lager förekommer men ger ingen marginal om en skarv missas.

Våderna läggs med fallet, inte tvärs över det, så att vattnet aldrig rinner mot en skarvkant. Överlappet ska vara minst 8–10 cm i sidled och mer i ändskarvarna, och varje svetsad skarv kontrolleras genom att en smal sträng smält massa pressas ut längs kanten — syns ingen sträng är skarven inte genomsvetsad.

Arbetet med öppen låga kräver hetarbetscertifikat, brandvakt och att bevakningen fortsätter en tid efter att brännaren slagits av. Be om certifikatet innan arbetet börjar; utan det kan försäkringen ifrågasättas vid en brand.

Livslängd och när det är dags att lägga om

Ett papptak håller normalt 20–30 år beroende på antal lager, lutning och hur mycket sol ytan tar. Åldrandet syns i ordning: ytskiktets skyddsbeläggning nöts bort, materialet blir sprött, och först därefter spricker det — oftast i uppviken mot sarg och kring genomföringar, inte mitt på ytan.

Blåsor är inte i sig ett läckage, men de visar att fukt eller luft finns mellan lagren och att vidhäftningen släppt. Enstaka blåsor lagas; ett tak där de återkommer över hela ytan är slut. Går det att laga punktvis är det nästan alltid billigare än en omläggning — men bara om underlaget under pappen är torrt, vilket kräver att någon öppnar och tittar. Ska du välja mellan att laga och lägga om finns jämförelsen under papp eller plåt och låglutande tak.